Om mig

Jag är en tjej på 38 år som beslutat att bli av med överflödiga kilon med hjälp av cambridgekuren och motion. Här delar jag med mig av mina tankar och funderingar kring detta.

måndag 27 oktober 2008

Hurra, vad jag är glad!!!

Hej hopp i bloggen! Igen!
Jag måste bara få berätta om miraklet. Jag har ju som sagt varit sjuk och därmed varken rört på mig ordentligt eller kurat som man ska. Jag har istället ätit det jag orkat och velat trösta mig med. Dumt, dumt, dumt! Hur som helst så är jag ju igång på ren kur igen och tänkte se hur illa det var - viktmässigt. Det var på darriga och mens-svullna ben jag ställde mig på vågen (Jodå, jag vaknade i en otäck blodpöl i natt. Igen. Nu har "roliga veckan" inletts på samma sätt två månader i rad...). Vågade bara titta med ett öga. Tänkte att hormoner och vätska knappast hjälper till åt rätt håll... MEN!!! Jag hade bara gått upp två kilo!!!! Vätskekilona bara alltså! Trodde knappt att det var sant så jag klev upp igen, men det var sant! SÅ skönt! Nu känner jag mig verkligen hoppfull och positiv! Och framför allt LÄTTAD! Det ska bli intressant att se hur fort (eller sakta) viktnedgången går nu, när det inte är så mycket att ta av längre. Jag har ju mest lite "finputs" att göra nu. Jag är lite väl mjuk och go´ovanför byxlinningen och det är det jag vill få bort nu, med CK och träning.
Nu ska jag hälla i mig lite varmt vatten (tack för tipset Skenet!) och bläddra i HMs förhandskatalog för våren och sommaren. Den kom ju väldigt lägligt till min första kurardag!:) Ibland har man universum på sin sida! HM-katalogen var ju en motivationshöjare i somras när jag startade, så det är den nog nu med. Särskilt sidorna med badmode kan jag tro...

Ha en fortsatt bra dag alla kurare och kämpar!
Kram

2 kommentarer:

Helena sa...

Vad härligt, det måste kännas underbart:)

Fick också H&M katalogen och det är som du säger en perfekt motivationshöjare. Fast jag vill ha vinter nu och att redan få vårkataolgen visar att det inte är så långt dit:/

Anonym sa...

Heja J!
Du är duktig tycker jag som kämpar på med det sist nu...Och härligt att du inte gått upp mer än du gjort...
Tack för raderna i Skenets blogg - jobbar själv med min "nya" identitet efter lång tids psykisk sjukdom och försöker intala mig själv att jag duger precis som jag är och att jag inte behöver tillbringa mitt liv i någonslags mall, utan att jag kan leva mitt liv som JAG vill...

Kram Tina